vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig


Datum: 2010-06-15 Tid: 00:51:26

Jag citerar mina inlägg från förra sommaren: Inatt är det jag och Lars W, som så många gånger förut. Sjunger tyst med i låten Hugger i sten, och tankarna vandrar bland allt som händer i mitt liv just nu. Kärleken är något av de jag tänker på mest, och det finns flera anledningar till varför (inget jag tar upp här dock). Jag har insett att jag inte kunnat vara lyckligare än vad jag är nu. Det har aldrig känts så rätt förut, och jag vet att hur mycket vi än bråkar, Daniel och jag, så kommer det aldrig ändra mina känslor. Det är inte logiskt någonstans, jag vet, men kärlek är inte logiskt. Inte någonstans. Det är det som är så underbart!

Tänker också på fotbollen. Det som en gång var det viktigaste för mig. Det jag en gång ville satsa allt på. Nu är det helt annorlunda, egentligen spelar jag nog bara för att röra på mig. Tror jag. Jag menar, det är fortfarande kul, och när jag väl är på planen älskar jag det, men grejen är den att pendlingen är för jobbig. Tar för mycket tid, och kraft. Okej, nu tänker ni väl säkert: Men varför byter hon inte lag? Och alltså.. Tro mig, jag vill byta lag. Tanken har slagit mig flera gånger, men det skrämmer mig faktiskt lite. Att lämna tryggheten i Esk och ensam börja ett nytt lag, nya människor. Det där med att vara ny i en stor grupp är något jag nog alltid haft väldigt svårt för. Jag söker mig oftast till färre personer för att genom dom träffa nya vänner. Sån har jag nog alltid varit, och det är något jag måste träna på tror jag. Annars finns det väl egentligen inget som stoppar mig. Det är antingen det eller sluta tror jag.

Det här inlägget blev långt, och jag borde sova. Ska upp och springa imorgonbitti och sen träffa min bror för en fika.
Godnatt
J
Kommentarer

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback